Konkurrensen i äggkedjan

Med anledning av att äggpriserna det senaste året stigit med mer än 30 procent har termen ”äggflation” myntats. Beror denna snabba prisökningstakt på ökade marginaler i dagligvaruhandeln eller handlar det om överförda kostnader i äggkedjan från foder till frukostägg? Äggproducenter har framhållit i media att marknadsmekanismerna fungerar dåligt och att de inte fått sin beskärda del av prisökningarna de ser i butikerna.

I denna analys finner vi att konsumentprisökningarna initialt drevs av överförda kostnader från ökade priser på foder och el i producentled, men att dessa prisökningar sedan maj 2022 späddes på av ökade marginaler i packeriled och i dagligvaruhandeln. De största prisökningarna och marginalerna för frigående höns inomhus återfinns för ägg som säljs på stormarknader och i lågpriskonceptbutiker. Trots historiskt höga prisökningar ökade den totala konsumtionen av ägg.

Vi finner också stöd för att äggproducenterna i högre utsträckning har fått ersättning för ökade kostnader för insatsvaror och att de i lägre grad får del av prisökningar som härrör från brist på ägg eller ökad efterfrågan. Det är främst packerierna och dagligvaruhandeln, där marknadskoncentrationen är högre, som kan ta ut högre marginaler när förutsättningarna för produktionen ändras. Historiskt ser vi att priserna på ägg har fallit när det inte längre råder brist. Så skedde både när foderpriserna gick upp på grund av torkan 2018, och när priserna gick upp på grund av fågelinfluensan. Den statiska priskonkurrensen fungerar således. Att ökade priser vid brist inte når producentledet är dock ett dynamiskt konkurrensproblem, eftersom det innebär att de högre priserna vi betalar för ägg i en bristsituation inte möjliggör investeringar, innovationer och strukturomvandling i äggproduktionen som förbättrar förutsättningarna för framtida äggförsörjning.

Ta del av mer information på vår temasida om genomlysningen av livsmedelsbranschen

6 oktober 2023: Figur 10 i analysen har uppdaterats med ny data.