Transparenslagen
Transparenslagen har som syfte att ge EU-kommissionen insyn i finansiella förbindelser mellan det allmänna och offentliga företag. Bestämmelserna ger också insyn i vissa företags ekonomiska verksamhet.
Syftet med transparenslagen
Den insyn som transparenslagen ger är i första hand avsedd att underlätta EU-kommissionens tillsyn av EU:s konkurrensregler i allmänhet och statsstödsreglerna i synnerhet.
För att EU-kommissionen ska kunna utöva tillsynen behöver kommissionen kunna få insyn i de finansiella förbindelserna mellan det allmänna (stat, kommun och regioner) och offentliga företag. En öppen redovisning upprättas därför. Med offentligt företag menas ett företag som det allmänna direkt eller indirekt har ett dominerande inflytande över genom ägarskap, på grund av finansiell medverkan eller genom de regler som gäller för företaget.
Företag som har fått exklusiva eller särskilda rättigheter eller annan särställning ska upprätta en särskild ekonomisk redovisning (separat redovisning), under förutsättning att företaget även bedriver annan ekonomisk verksamhet.
Det innebär att företag som bedriver både konkurrensskyddad verksamhet och konkurrensutsatt verksamhet ska särredovisa intäkter och kostnader för de båda områdena. Separat redovisning gäller även under vissa förutsättningar företag som anförtrotts att erbjuda tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.
I lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., även kallad transparenslagen, finns bestämmelser som syftar till att ge EU-kommissionen insyn i de finansiella förbindelserna mellan det allmänna och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet.
Tillsyn över att lagen följs
Konkurrensverket utövar tillsyn över att transparenslagen följs och vi ska vid behov samla in det redovisningsmaterial som EU-kommissionen efterfrågar och lämna vidare materialet.
Vi kan ålägga ett företag att uppfylla sina skyldigheter enligt transparenslagen. Ett sådant åläggande kan vi förena med vite (ett pengabelopp). Vårt beslut om åläggande kan överklagas till Patent- och marknadsdomstolen.
Vi ska även årligen lämna en förteckning till EU-kommissionen över de offentliga företag inom tillverkningsindustrin som har en nettoomsättning av mer än 250 miljoner euro det senaste räkenskapsåret.
Omsättningströskel
Företag med en nettoomsättning som för vart och ett av de föregående två åren understiger 40 miljoner euro omfattas inte av transparenslagen. Det gör inte heller företag som erbjuder tjänster som inte kan påverka handeln med andra EES-länder (samhandelsundantaget).
Beräkna tröskelvärdet
Tröskelvärdet beräknas per företag. Det avgörande för vilken verksamhet som utgör ett företag bör vara om en viss enhet organisatoriskt bedrivs för sig. Så är normalt fallet med statliga myndigheter och bolag, affärsverk och kommunala eller landstingskommunala bolag. I dessa fall får alltså tröskelvärdet räknas per myndighet, bolag, affärsverk etcetera. När verksamhet i stället bedrivs inom en kommun eller ett landsting, utan att detta sker i en egen juridisk person, får den samlade verksamhet som bedrivs på detta sätt anses utgöra ett företag. Någon uppdelning med anledning av att verksamheten bedrivs på olika marknader eller liknande bör alltså inte komma i fråga.
Bara den nettoomsättning som är kopplad till företagsverksamhet ska räknas. Vad som utgör företagsverksamhet bestäms av rättspraxis inom konkurrensrätten. Ett exempel på en verksamhet som inte utgör företagsverksamhet är den undervisning som sker vid de kommunala grundskolorna.
Tröskelvärdet räknas på den totala nettoomsättningen i samtliga företagsverksamheter som ingår i ett och samma företag. Begreppet nettoomsättning omfattar intäkter från sålda varor och utförda tjänster med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen. De företag som har en nettoomsättning på över 40 miljoner euro (tröskelvärdet) omfattas av regelverket medan övriga företag inte gör det.
Revisor ska granska redovisningen
Samtliga företag som omfattas av reglerna ska årligen låta sin revisor granska om en öppen och separat redovisning har utförts i enlighet med bestämmelserna i transparenslagen.
Revisorn ska upprätta en rapport över granskningen. Rapporten ska lämnas till stämman och styrelsen eller motsvarande lednings- och förvaltningsorgan på samma sätt och inom samma tid som föreskrivs för revisionsberättelsen enligt gällande revisionsförfattning för företaget.
Handlingarna måste arkiveras under en viss tid eftersom företagen måste skicka redovisningar som upprättas enligt transparenslagen till oss om vi begär det.
Öppen respektive separat redovisning
Transparenslagen ställer krav på att de berörda företagen ur sin redovisning kan särskilja verksamheten i upp till tre olika delar och att företag redovisar överföringar av medel, oavsett i vilken form de sker, mellan dessa tre delar.
Den verksamhet som inte omfattas av företagsbegreppet (icke-ekonomisk verksamhet) ska först kunna avskiljas från den verksamhet som omfattas av företagsbegreppet i EU-rättslig mening. Verksamhet som inte omfattas av företagsbegreppet kan exempelvis vara myndighetsutövning som organisationen bedriver. Därefter kan företagsverksamheten delas in i konkurrensskyddad respektive konkurrensutsatt företagsverksamhet.
Överföringar från icke företagsverksamhet till företagsverksamheten, liksom andra finansiella förbindelser mellan det allmänna och företaget, ska redovisas i den öppna redovisningen. Överföringar mellan den konkurrensskyddade och den konkurrensutsatta företagsverksamheten ska redovisas i den separata redovisningen.
Företag med särskild rätt att utföra en tjänst
Konkurrensskyddad företagsverksamhet omfattar företag som fått exklusiv eller särskild rätt att utföra en tjänst eller verksamhet. Ett exempel på detta är att kommunerna (och i förlängningen kommunala avfallsbolag) har ett legalt monopol avseende hantering av hushållsavfall.
Företag som utför tjänster av allmänt ekonomiskt intresse
Konkurrensskyddad företagsverksamhet kan också omfatta företag som fått ersättning för att utföra en eller flera tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är tjänster som riktar sig till medborgarna och som marknaden inte skulle erbjuda utan offentlig finansiering.
Företag som fått ersättning för att utföra tjänster av allmänt ekonomiskt intresse omfattas inte av kravet på separat redovisning om ersättningen bestämts för en lämplig tidsperiod och beviljats enligt objektiva, proportionerliga och icke-diskriminerande kriterier.
Skyldigheten till separat redovisning enligt transparenslagen gäller inte heller för företag som redan omfattas av bestämmelser av motsvarande slag med EU-rättslig grund, som till exempel reglerna om särredovisning av elnätsverksamhet i ellagen (1997:857).